måste skriva av mig lite. Spurs har tagit sig till final, efter att ifjol endast vunnit 32 matcher vann de i år 61 och har gjort ett bra, om än inte dominerande eller superövertygande slutspel. Nu är de i underläge 0-2 i finalen mot besten New York Knicks.
Redan 26 april skrev jag i denna blogg om de två lag jag var rädd att Spurs skulle stå svarslösa mot.
”kan de vinna allt?
Egentligen spelar det ingen roll. Laget är relevant och sevärt igen och kommer så vara i många år. Lag som känts snäppet vassare är Nuggets och Knicks – inget av dem har dominerat sina respektive slutspelsserier utan båda låg i underläge 1-2.”
Sedan jag skrev det här New York inte förlorat en enda match. De vann den matchserien 4-2 och därefter rullat 4-0,4-0,2-0. Nuggets blev oväntat utslagna av Minnesota, annars tror jag Spurs resa skulle blivit betydligt kortare.
Men det är inte så att Spurs blivit mosade… Första matchen ledde de fortfarande med två minuter kvar
..men kunde inte stå emot New Yorks sista push och förlorade till slut med tio. Andra matchen var Spurs utspelade iq2 och q3. Sen hämtade de från absolut ingenstans igen ett 14p läge i fjärde, innan de oforcerat kastade bort bollen och matchen vid ställningen 104 lika och 9.5 sekunder kvar. New York satte ett straffkast, Spurs missade sista skottet. Men man kan inte säga att det var oförtjänt. New York var bättre sett över hela matchen.
G2 hade påtagligt många New York supportrar på plats, åtminstone nära planen kändes det knappt som hemmaplan. Nu väntar två matcher i Madison square garden. Kan Spurs spela en hel match utan att bitvis tappa fokus kan de nog ta en. Och vad det gör med självförtroendet kan vara avgörande. Idag ser det mörkt ut.
